Site Loader

Allt om medeltiden i Sverige

Svensk medeltids olika epoker

Drottning Margareta

Religion i Sverige under medeltiden

Kung Magnus och hans liv

Medeltida krig med svensk inblandning

Medeltiden är en epok i Europas historia som kom mellan antiken och renässansen. Svensk medeltid brukar räknas från 1000-talet och varade fram till 1520-talet. Medeltiden var i jämförelse med andra perioder en fredlig epok. Visserligen uppstod det många krig och uppror och i världen pågick några av de största och längsta konflikterna under historiens gång. Dessa hade dock stor betydelse för den följande historiens utformning. I världen såg vi krig som de mongoliska erövringarna, Hundraårskriget, korståg och den muslimska expansionen. Sverige hade dock ingen involvering i dessa utan hade mest inbördeskrig och uppror under medeltiden. De flesta var relaterade till Kalmarunionen och kallades för unionskrig. 

  • Medeltiden varade från 1000-talet till 1520-talet 
  • De flesta krigen och upproren involverade Kalmarunionen 

Slaget vid Sparrsätra och Kalundborgskriget 

Slaget vid Sparrsätra har historievis blivit klassat som ett inbördeskrig mellan folkungarna och Erik Eriksson. Kriget utkämpades som ett enda slag år 1247 nära Sparrsätra kyrka utanför Enköping. Erik Eriksson var kung över Sverige mellan år 1222–1229 och under en andra period år 1234 fram tills att han avled. Folkungarna var en väpnad grupp som fanns under medeltiden inom svearnas hög frälste i Uppland. Under åren 1210 – 1280 gjorde de flera uppror mot den svenska kungamakten. Slaget slutade med att folkungarna förlorade och motståndet mot kungligt centralstyre och dess skatter krossades. Ledaren och befälhavaren för folkungarnas sida var Holger Knutsson som senare halshöggs år 1248. 

Kalundborgskriget var en konflikt av det militära slaget som utkämpades mellan Sverige som var allierat med Holstein och en allians bestående av Danmark och hansestäderna Rostock, Lübeck, Hamburg, Stralsund, Greifswald och Wismar. Man tror att kriget var ett resultat av Danmarks kung Valdemar Atterdags expansionistiska politik i Norden. Kriget började år 1341, då Valdemar gick till anfall mot hertigdömet Holstein och slottet där Sveriges kungamoder bodde. Hansestäderna ställde sig på danskarnas sida och kriget var igång. Följande år möttes de svensk-holsteinska och dansk-hanseatiska trupperna vid Köpenhamn och striderna avslutades med dansk seger. Senare samma år förlorade Hansan intresse för konflikten och fredshandlingar inleddes. 

Engelbrektsupproret 

Engelbrektsupproret varade mellan 1434 – 1436. Upproret var riktad mot dåvarande kung över Kalmarunionen Erik av Pommern och leddes av frälsemannen Engelbrekt Engelbrektsson. Under början av 1430-talet hade inte bara det vanliga svenska folket stor oro, även svenska stormän kände sig hotade av unionskungen Erik och hans utländska fogdar. År 1434 bestämde sig dalkarlarna att det var nog med de höga skatterna och handelsblockaden. Under ledning av bergsmannen Engelbrekt startades ett uppror mot Erik av Pommern och efter enbart sex veckor härskade Engelbrekt över större delen av Sverige norr om Kolmården. Stormän över hela landet anslöt sig till upproret, både villigt och motvilligt. 

Vintern år 1436 hade Engelbrekt genomfört ännu ett framgångsrikt krigståg mot den danske kungen. Efter att ha vilat upp sig i Örebro behövde Engelbrekt bege sig till Stockholm för ett riksrådsmöte. Färden dit blev med båt och på en holme i Hjälmaren slog sällskapet läger för natten. Här dök plötsligt Måns Bengtsson (Natt och Dag) upp med sitt folk. De två hamnade i blåsväder och ett bråk bröt ut. Bråket slutade med att Engelbrekt blev ihjälslagen. Det är idag trott att det var de svenska stormännen som la bakom mordet få de ansåg Engelbrekt som ett mäktigt hot. Upproret ebbade snabbt ut efter detta. 

Gustav Vasas befrielsekrig 

Gustav Vasas befrielsekrig inleddes år 1521 som ett uppror mot Danmarks, Norges och Sveriges kung Kristian II. Vasas krig ledde till att Sverige en gång för alla lämnade Kalmarunionen och år 1523 valdes han till Sveriges kung. Gustav Vasa försökte 1521 få bönder i Mora att göra uppror mot kungen, men möttes av vägran. Besviken la han kurs mot Norge, men på vägen kom nyheterna av två duktiga skidåkare att Mora ändrat sig. Denna rutt kallas idag för Vasaloppet. Vasa blev befälhavare för bondestyrkan och både bönder och bergsmän anslöt sig som löpeld. År 1523 tågade Vasa in i Stockholm efter att ha befriat Sverige från Unionen och blivit kung. 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *